Vi går på en bra stig
som ringlar sig fram, upp över låga kullar och ner igen.
Stigen är på några ställen spångad.
På en klipphäll står en ett ensamt stort klippblock,
till synes utan anledning. Den står på en smal spets, men
ändå ordentligt stadigt. Vi försöker rubba den,
men den står ståndaktigt kvar på sin plats.
Framför oss breder ett sjösystem ut sig, med floden
Alesätno som avvattnar dem. Söder om floden reser sig pudrade
fjälltoppar, i norr har vi den branta väggen av
Adnjetjårro. Vi fortsätter öve gräshedar
längs sjön Apparjaure. Vi lämnar sjön, och ansluter
efter någon kilometer till Kungsleden. Vi följer den
söderut.
Ett av fästena till mitt avbärarbälte på
ryggsäcken lossnar. Det är inte särskilt bekvämt
att bära med ett fäste, så jag spenderar en halvtimme
med att göra ett provisoriskt fäste. Leden går en bit
från sjöarna i öster. Vi börjar se oss om efter
tältplats, men antingen finns inget vatten eller så är
det inte plant nog för oss. Strax efter där leden kommer ner
till sjön Ratojaure är en udde med en fin strand. Där
hittar vi vår tältplats. Klockan har hunnit bli åtta,
vi skyndar oss för att komma till ro för natten. Min
reparation av ryggsäcken var inte helt perfekt, lite obalans
gör att ryggen känns trött.
|
Alesätno

Tälplatsen vid Ratojaure

|