|
Bussen stannar vid Löberöds torg. Vid
mitt förra besök i januari blev jag välkomnad av duggregn.
Idag är det en vacker försommardag. En mor svalkar sin son i
fontänen mitt på torget. Jag söker mig till leden, som
går österut på en cykelstig ut ur samhället. Utanför
samhället gå rman på resterna av banvallen av den sedan
länge nedlagda järnvägen Eslöv - Löberöd
- Bjärsjölagård - Sjöbo. På ömse sidor
om banvallen är det åkermark. Vid landsvägen mot Harlösa
tar man höger, och kommer efter en kort sträcka fram till danspalatset
Granbacken. Här blir jag konfunderad. Min karta säger att man
ska gå runt Granbacken, i verkligheten finns det några knappt
synliga markeringar in mot skogen söder om Granbacken. I det militära
sades det att om kartan och verkligheten inte stämmer överens
så gäller kartan. Jag följer kartan och går runt
om, tar in på grusvägen söder om skogen. En glada bevakar
mina förehavanden. Kartan hade fel, en pil där leden viker söderut
visar att den går genom skogen till Granbacken.
En bonde kommer gående på vägen. Han
har en imponerande maskrosäng. Bra för både ko och människa.
Han ska nu släppa ut korna till bete, efter att själv ha försett
sig. Vi har en lång diskussion om maskrosvinets förträfflighet.
Jag fortsätter min vandring, vägen övergår till en
traktorväg vid åkerkanten. En fasan far skrämd iväg,
lika skrämd blir jag. På en liten äng står tre stolar
till synes utan anledning. En ligger på rygg. De verkar vara inbegripna
i en intern uppgörelse. Skyndar förbi, för att slippa bli
inblandad, fram till landsvägen till Harlösa. Efter en
kilometer på landsvägen tar man in på grusvägen mot
Askeröd. Lärkan ryttlar ovanför mitt huvud och sjunger för
mig. En tupp galer tre gånger. Vid och genom gården Romhult
följer man en traktorväg söderut, fram till en mindre skog.
I södra delen, öster om vägen, hittar jag lägerplatsen
Höghult.
Här finns en pump, först kommer en brun sörja,
efter hand klarnar vattnet. Smakar rätt bra. Någon har nyligen
slagit gräset. I närheten växer några askar, de håller
på att veckla ut sina blad. Våren är på väg
att gå över i sommar. Vägen mynnar vid en grusväg,
som man strax lämnar för en stig ner till gångbron över
bäcken vid Rävekärr. Även här har gräset
slagits. Stigen följer kanten av en granskog, innan man kommer in
i en bokskog. I en glänta står några bikupor. Det enda
liv jag ser är en humla. Efter skogen är man i Hjularöd,
sagoslottet med tinnar och torn. Det byggdes i slutet av 1800-talet, med
de franska medeltidsborgarna som förebild. På min karta är
det markerat att det finns en affär i Hjularöd. Den jag känner
till har numera upphört. Affären hade samma ägare i minst
sextio år, och ingenting slängdes bort. Allt sparades. Mycket
intressant kunde hittas där, bl.a. kaffesurrogat från andra
världskriget.
Från Hjularöd följer man en grusväg
fram till en stig i en bokskog. Stigen leder en till en inhägnad
med stätta. Först tror jag att man ska klättra över,
men en stunds letande efter markeringarna visar att man följer stängslet
österut över en bäck. Även här har gräset
på "stigen" slagits. Där man passerar vägen till Harlösa
finns en vacker valvbro. Här hade jag tänkt ta en kaffepaus,
men det är ett förfärligt oväsen. Man håller
på att slå gräset. Inte med lie, utan med motorkraft.
Förr om åren har det klagats på att leden växt igen
med brännässlor. Idag är den just här vackert bevuxen
med maskrosor. Fortsätter utan kaffe. Fram till Harlösa gård
går man i en vacker dalgång. En porlande bäck, maskrosklädda
sluttningar, betande hästar och kor. Mellan hagarna finns stättor
och stengärdsgårdar.
Förra gången jag var här fanns det tjurar
i en hage. De inger stor respekt. Jag fick ta en omväg krypande på
en igenvuxen stengärdsgård. Idag är det lugnt. Lägger
mig på rygg och omfamnas av maskros, mandelblom, tusensköna,
smörblom. Några kor tittar undrande och nyfiket. Avlägset
hörs en gök. En lång men alltför kort stund passerar.
Motvilligt överger jag min bädd, och lämnar dalen för
landsvägen fram till Harlösa kyrka. Här har man en bra utsikt
över Kävlingeåns dalgång, med Vombsjön i öster.
Från kyrkan hörs ett ivrigt kvittrande från hungriga fågelungar.
Mitt emot kyrkan är Donationshuset: "fattighuset för Hjularöd
och Harlösa säterier". Efter kyrkan leder en stig ner till Harlösa,
målet för min vandring idag. En kaffe och glass på Grand
Cafe, innan jag söker upp busstationen. För den trötte och
hungrige finns här ännu så länge ett trevligt hotel
med en bra restaurant.
När jag kommer hem slår jag upp ett stort glas
med maskrosvin av en god årgång, och NJUTER! |
Maskrosängen
 |