Eljaröds kyrka

Skåneleden Österlen Hallamölla - Vantalängan 6 maj 2013

Anslutande etapper: Alunverket - Hallamölla

Solen skiner när jag lämnar Lund. Vid Vombsjön är det tät dimma. Den lättar lite förbi Sjöbo. När jag kommer fram till Hallamölla är det åter vackert väder. Här vill man inte få möte, grusvägen fram till vattenmöllan Hallamölla är bred för en bil och inte mer. Parkeringen är stor, jag har gått om plats då det bara är jag här. Det är många markerade leder här, på en stolpe pekar de åt flera håll. Jag följer Skåneleden. Går grusgången utmed en hage, invid en skogsslänt. Det gliser lite av grönt på träden, men det är inte mycket än. Gången ansluter till Verkeån, där en bro leder över ån. Vattnet porlar ner i ett litet fall, porlar därifrån glatt vidare.

Går vidare utmed ån. Gången gör en böj från ån, med en hage som utfyllnad. Genom en dunge och sedan åter vid ån. Är man äventyrligt lagd kan man gå på en trädstam över ån. Försöka? För ett ögonblick är yngre dagar i själen, men det går över och jag håller mig på ledens sida. Fram till nu har det varit en bred grusgång, som viker av bort från ån. Istället blir det en stig längs åkanten. Bitvis är slänten mot ån brant, på ett ställe är det spångat med ett räcke mot vattnet. Solens strålar glittrar i vattnet, träden speglar sig. Ett stengärde avgränsar stigen från ån. Träd lutar betänkligt, som om de verkligen vill bilda nya vägar till andra sidan.

Lämnar åns närhet. En kort sträcka genom en grandunge, därefter träder man in i en skir bokskog. Det bär brant uppför. Ett tag på en vältrampad stig. Kommer upp på krönet av en kulle. Härifrån stupar det ner mot ån, som syns svagt mellan trädstammarna, och döljs ännu inte av några löv. På sommaren tror jag ån döljs helt i grönskan. Leden tar en något lugnare slänt neråt. Mot ån är en större äng. Passerar över en mindre skogsväg, över hagliknande marker med glest utspridda träd och vitsippor.

Här går jag på en skön stig, över Fiskabäcken, till Vantalängan. Fiskabäcken är en liten bäck som rinner ut i Verkeån. Vantalängan är ett skjul som det går att övernatta i, med plats för att sitta i vid dåligt väder. Man det kan nog vara ett blåshål därinne, i väggarna är en del lufthål mellan bräderna. Utanför är en större öppen grönyta med rastbord och grillplatser. En smal väg leder fram till huset. Vägen är längre upp spärrad med en bom. Det finns de som undvikit bommen och kört upp en väg i skogen, en del ska bara ända fram, men den vägen har spärrats av med stora stenblock. Längre upp vid korsningen till en grusväg är en parkering. Där står en vägvisande skylt: "Vantalängan 450 m, Hallamölla 4 km".

Här vänder jag och strosar tillbaka. Vid Vantalängan är en äng invid ån. Går ut för att se på växtligheten. Vad jag hittar är pestskråp. Går förbi skjulet. En stig går ner till ån där en gångbro tar en över vattnet. Går över och följer stigen nedströms av ån. Kommer in i en vitsippsskog. Trädens grenar gliser i solskenet. Vid ån växer ett större bestånd med pestskråp. Stigen går genom skogen och försvinner. Skogen ska vara en Lindskog, lär vara fint på sommaren när den blommor och bin- och humlesurr fyller luften. Det är fint i dag också. Slår mig ner vid ån och äter min lunch. Stilla flyter Verkeån. Funderar på om jag ska följa stigen på denna sidan ån tillbaka och se om jag kommer tillbaka till Hallamölla. Antagligen gör man det, men jag tar ändå Skåneleden tillbaka. Det var en så fin vandring, och jag vill se den från andra hållet.

Efter det jag passerat krönet på kullen går jag en liten väg som går ner till ån. På andra sidan ligger ett hus, Broröd står det på min karta. Det finns en enkel  bro över ån. Även här kan man alltså välja att fortsätta på södra sidan, men jag fortsätter på norra sidan. Belöningen blir en Vätteros. En rosaröd liten växt som parasiterar på lövträd. Denna gömmer sig bakom en sten, därför såg jag den inte från andra hållet.

Skön promenad. Jag kommer till bron som jag passerade i närheten av Hallamölla, här går jag över och fortsätter på södra sidan. Det är en smal stig utmed ån. Stigen ger sig upp på en höjd, sedan brant ner. Kommer till ett vägval. Vänster någonstans, rakt fram in i en hage, höger till en bro över ån. Jag får studera ledsystemet här en annan gång, går över ån igen, en stig går till grusgången och jag är tillbaka vid Hallamölla.

Jag har under hela vandringen inte träffat någon. Vid Hallamölla sitter en familj och fikar vid bordet av en kvarnsten och med utsikt över vattenfallet. Där hade jag tänkt fika, men som sagt är det upptaget. Barnen leker vid vattenrännan till kvarnhuset. Det står fortfarande bara min bil på parkeringen, de måste ha gått hit. Jag får hitta en annan plats. Jag går över bron. Går stigen på andra sidan. Det är brant ner till fallen. Här sätter jag mig med min fika med utsikt mot fallen. Jag ser en bil komma på grusvägen och köra in på parkeringen. Två äldre kvinnor kommer långsamt gående från den.

Jag fikar färdigt och går över bron igen. Kvinnorna står och diskuterar något om kvarnhuset, de verkar ha någon anknytning till hembygdsföreningen. Det är snart en folksamling här, en man kommer gåendes. Han går runt och fotograferer fallen och huset. Fin kamera och objektiv, nog ett proffs. Jag ger mig av hemåt, en färre i folksamlingen.

Om ett besök vid Hallamölla

Karta