9 september 2018: Tjäktja - Sälka, 12 km
Vaknar som vanligt tidigt. Man lägger ju sig strax efter solnedgången. Bäst att gå under dagen till Sälka för att inte fastna här när regn och blåst drar in framåt kvällen. Har bara mat för en dag, finns ingen butik i Tjäktastugan men finns i Sälka. Förkylningen är sämre, men bra nog att gå till Sälka och eventuellt vila dår en dag. Där finns butik, så inga problem med mat där. Framåt dagen ska det blåsa upp och regna. Vi vill över Tjäktjapasset (1140 meter över havet) innan vinden börjar tillta. Prognosen säger 20 meter i sekunden. Vi ger oss av tidigt.

Mycket sten på stigen. Partier med bara sten. Inte så besvärligt så länge det är torrt. Svagt uppåt. Skymtar vindskyddet uppe i passet. Än så länge fint väder. Vi tar det lugnt. Dåligt tränade i år av olika orsaker. Det är pauserna och fin natur som är vandringen. Vill inte bli svettiga i uppförsbacken. Sista biten upp till passet är det brantare. Ingen snö i passet, det brukar det vara hela sommaren, men inte denna långa varma sommar. Paus vid vindskyddet, några andra som också passar på att ta rast. Ner på en platå, sedan utsikt över Tjäktjavagge. Vackert. Tyvärr motsol, så bilderna blir inte så klara. Vandrare ser ut som små myror.

Brant ner till dalbotten där Tjäktjajåkka slingrar sig fram. Marken blir frodigare. Flera smä bäckar passeras. Fortfarande klarblå himmel och lugnt. Tar lunch när vi kommit en bit i dalgången. På flera ställen breder sig jåkken ut till grunda vattensamlingar. Från små höjder ser man långt. Stigen försvinner i fjärran. Marken har på sina ställen fått röd höstfärg. Sälkastugorna syns först när kommer nära inpå. Är framme 14.20. En kort vandring i fint väder. Ändå skönt att komma fram och vila en stund.

Vinden tilltar. Gasoltuber står på andra sidan väggen till min bädd. En plåt är lös och slår i vinden. Får tång och ståltråd av stugvärden. Sätter fast plåtbiten. Hjälper inte helt, så jag byter bädd. Där är det tyst. Stugvärden är en pensionerad matte- och fysiklärare. Som fysiker en frände, han känner en astronom som jag en gång kände lite. 35 år sedan. Vinden viner men här känns det tryggt. Stugan blir inte ens halvfull, så det är lugnt i stugan. Inget norrsken denna natt heller.