Munkarps kyrkoruin

Skåneleden
Nord-Syd

Frostavallen - Prästtorpasjön
31 maj 2008

Anslutande etapper:
Prästtorpasjön - Slättaröd
Frostavallen - Tullskogs väg


På vägen mellan Snogeröd och Höör är det fullt med cyklister. Är det Ringsjön runt idag? Det är trång med alla bilar som också ska fram. På Frostavallen är det stora banderoller om att Aurora har bootcamp. Vad nu det kan vara? Från min förra vandring här vet jag denna gång var leden tar norrut på en stig genom en bokdunge fram till en hage vid Vaxsjöns östra kant. Ute på sjön simmar grågäss. Efter hagen svänger stigen och går mellan sjön och stängslet mot Skånes djurpark. Det är björkskog mot sjön, och grillfest inne i djurparken. Grönfink och skrattmås sjunger i kör. Där leden delar sig i nord-syd och ås-ås står en vägvisare: Lillsjödal 17.8. Ditåt går jag.

Jag går genom en björkdunge, mot sjön är det mest sly, över en uttorkad bäck. Årets första gök är i öster, en tröstergök. Stigen kröker, i kröken står ett rastbord. I sjön är en fiskebrygga, med en vacker vy ut mot sjön, åt andra hållet är en äng dekorerad med hundkex. Stigen fortsätter en bit från sjön genom bokskog. Efter ett litet rött hus är en tvåhjulsväg som går ner till sjön. Nere vid sjön är bilburen ungdom och hög musik. A+N har ristat in sin kärlek i barken på en trädstam. Leden tar in på en stig, vid ett rastbord stannar jag till. Det är en vacker skog, nedanför mig är en grund dalgång. Man får lite vildmarkskänsla. Något rör på sig en bit bort och jag stelnar till. En varg stirrar på mig! En till kommer fram bakom ett krön. Har de rymt från djurparken? Vad gör jag? Pulsen ökar. En ung kvinna kommer oanandes fram bakom dem. Jag ska just ropa en varning till henne när jag ser att hon har "vargarna" kopplade. Det är jag som i dunklet sett fel. Generad dryper jag iväg.

Stigen passerar förbi ett kärr och smalnar av när den går förbi ung lövsly. På en ledvisare som pekar in mig mot en stig står det Lillsjödal 18.5 km. Konstigt, från Frostavallen var det 17.8 km! Måste vara en variant av vandringens relativitetsteori, ju mer du gått desto längre är det till målet. Stigen går i alla fall lite nerför, en bäck rinner under den, och träden är nu höga. Stigen mynnar ut vid en landsväg, på andra sidan är Sagostigen. Några sagohus ligger utmed sagostigen, som är en smal väg. Vägen svänger vänster, leden går rakt fram in på en stig genom bokskog. Efter en bäck tar leden in på en än mindre stig, som går ner i en svacka och upp på en tvåhjulsväg. Det blir ett kort besök på vägen, snart är jag på en stig inne i en lövskog med inslag av gran. En fallen bok ligger över stigen, jag klättrar över den. Det är småkulligt och vackert.

Stigen studsar mot en grusväg, skyndar sig sedan genom skogen för att korsa en grusväg där det är en rastplats med grill. En barnfamilj har slagit sig ner och just satt fart på grillen. Barnen är nyfikna och undrar vad jag gör här? De ska ha grillad korv, och ser förväntansfulla ut. De vuxna är ointresserade av mig. Lövskogen får maka på sig för gran. I en glänta är stenar som i min fantasi blir rester av en husgrund, kanske ett av alla torp som fanns här. Stigen följer ett vackert stengärde, lövskogen återtar marken. Jag kryssar mellan myror som även de använder stigen, jag vill inte trampa ihjäl dem, och snubblar ut på en grusväg. Där återfår jag balansen och tar till vänster på vägen. Den går fram till en korsning, där det är ett kärr bakom buskagen. Vattenytan är tjockt grön. Jag tar till vänster i korsningen, enligt kartan ska leden ta in på en stig till höger strax efter korsningen. Men ledmarkeringarna följer vägen och till höger är skogen inhägnad och snårig. Kanske leden är omlagd efter stormarna som fällt träd i skogen? Jag döper vägen till Omvägen.

Där vägen kröker skarpt till vänster är en stig in till höger. En skylt upplyser om att "marken skall återställas sommaren 2008 efter uttransport av virket". Stigen går utmed inhägnaden, sedan genom en dunkel lövtunnel. Ute i ljuset igen går jag upp på en kal kulle. Den är knagglig med sten, några fallna träd, och med en utsikt över skog. Stigen fortsätter genom granskog och är sönderkörd av skogsmaskiner, i hjulspåren är stora vattenpölar. Jag hamnar på en tvåhjulsväg som jag följer till höger genom lövskog. I en vägkorsning är en visare: Skåneleden Tjörnarp. Det går väl ingen led till Tjörnarp, har kanske gjort? I korsningen väljer jag ändå följa visaren och tar norrut på grusvägen. Vägen omges av gran- och lövskog. Klockan tre är jag vid landsvägen som går förbi Prästtorpasjön. En visare säger: Frostavallen 5, Lillsjödal 16. Då har jag enligt visaren efter Frostavallen gått ca 1.8 km hit och har alltså en tre gånger så lång sträcka att gå samma väg tillbaka. Detta måste jag sitta ner och fundera på över en kopp kaffe.

För att hitta en fikaplats vid sjön följer jag landsvägen till den östra änden av sjön. Där är en liten stig som går ner till sjökanten. En undanskymd plats med sjöutsikt, en plats för kontemplation med en kopp kaffe i handen. Jag glömmer problemet och vandrar tillbaka. Vid den sönderkörda stigen i granskogen upptäcker jag vackra stengärden. Jag ser mig omkring, i en glänta intill stigen ligger en husgrund. Det måste vara torpruinen som min skåneledskarta berättar om. Med risk för benbrott undersöker jag försiktigt stengrunden. Allt var inte bättre förr. Vid Omvägen står en torraka och gnäller över det svunna livet. I en annan torraka är ett hål, därinne håller fågelungar låda. Nytt liv som växer upp. Livets gång. Det döda bidrar till nytt liv. Vid kärret vid Omvägen (Omvägen heter egentligen Kärrvägen) dansar sländor för mi, blodroten blommar. Någon har sedan sist satt upp frågor. Vilken är kallblodshäst: 1) Shirehäst, X) Arabiskt fullblod, 2) Oldenburgare. Ingen aning. Nästa fråga: Vilken blomma är det som växer på marken här: Det kan jag! Skogsstjärna. Jag får ett SMS: HIF - Gantofta 2-1! Jag ropar av glädje, segern behövdes.

Vid Vaxsjön har ungdomarna gett sig av, det är tyst. Aurora bootcamp ägnar sig åt lekar på Frostavallen. Kvart i sex startar jag bilen och kör hem via Munkarp och småvägarna därifrån. I Munkarp finns rullstensåsar, en fin fälad, och en kyrkoruin. Mina bilder från Munkarp>>>.

Vaxsjön

Vargmötesplatsen

Bokskog

Grillplatsen

Omvägen

Lövtunnel

Torpruin

Prästtorpasjön