Det regnar under hela natten. När vi kommer iväg är det uppehåll, men regntunga skyar hänger över oss. Under förmiddagen följer vi stigen uppför Memurudalen, en långsam stigning från ca 1000 m till 1200 m. Det är en lättsam promenad längs bäcken som rusar fram i sin kanjon. Stigen viker i slutet av dalen av uppför sluttningen till Memurutunga, och vi får en stigning på över 300 meter. Nu börjar det också att regna. Regnet följer oss upp till Memurutunga, och gör vandringen något jobbig. Vid fyratiden spricker det upp en aning, och vi får en timmes solsken. Vi tar en paus och torkar upp, samtidigt som vi kan njuta av utsikten. Långt därnere är den blågröna Gjendesjön, på andra sidan sjön reser sig branta höga fjäll. I väster ser vi in i Vesleådalen. Det är mäktigt. Häruppe hos oss är det kargt, och vi har passerat förbi en hel del småsjöar. Men det är lättgånget. Stigen går vidare mot Storådalen, vi har framför oss nästan 500 meter ner till dalbotten på en stig som regnet har gjort om till en strid bäck. Vi är nere vid sju och söker omedelbart upp en plats för vårt natthärbärge. Det är ruggigt och det blir ett snabbdopp i Storåi, innan det bjuds på en extra kryddig kycklinggryta. Klockan är nio och regnet faller igen, liksom mörkret. Min vän påpekar att han inte rökt på hela dagen.