Ilstorps kyrka

Skåneleden Nord-Syd Sövde - Fiskarehus 1 oktober 2006

Anslutande etapper: Blentarp - Sövde Raftarp - Amalielund

På morgonen ligger dimman tät. Prognosen lovar att den ska lätta framåt dagen. När jag parkerar bilen vid badplatsen i Sövde är den nästan borta. Ute i vattnet far en fjärrstyrd liten båt rundor. På bryggan står två vuxna och ett barn och styr. De vuxna verkar vara de som har roligast.Jag lämnar badplatsen och går på vägen genom villabyn. Strax efter badplatsen är Sövde musteri, här kan man lämna sina äpplen och få must. Längre fram är amfiteatern, där det på sommaren är många uppträdanden. Idag ligger den tom och öde. Vid en äng, mittemot hus med vasstak, svänger leden ner på en väg till fiskehamnen. En död ek står likstel på ängen. I hamnen ligger flera småbåtar, två män förbereder en fisketur. EFter hamnen går man genom lövskogen på en stig längs den vasstäta sjökanten. Ett utedass har sett bättre dagar. Stigen överger sjön och mynnar ut på en gräsväg. En groda skuttar förskräckt iväg. Guldpengar hänger på björkarna, en föraning om hösten. Gräsvägen ansluter till en tvåhjulsväg. Jag omges av skog, med inslag av gran och tall. Solen lyser trolskt på kvardröjande dimslöjor. Efter att ha passerat ett vackert ormbunksbuskage blir det öppnare landskap med betesmarker. I väster skymtar Sövdesjön.

Vägen fortsätter genom en bok- och ekdunge. Det surrar av flugsvärmar som lyfter från kobläddorna när jag passerar. Det öppna landskapet övertas av en granskog. Strax innan Saxeröd blir det öppna marker igen, vägen passerar över en bäck. Vid Saxeröd, ett ensamt hus på landet, kommer jag ut på en grusväg. Den kantas av en rad av björkar, därbakom en nyplanterad granplantage. Mot Sövdesjön är det betesmarker. Ner till Tockarpsbadet är det en rullstolsvänlig strövstig. Jag går ner till badet för att äta min lunch. Sjön ligger spegelblank, kanoter som sakta glider fram orsakar krusningar i spegelbilden. På stranden står ett sällskap och spanar på gäss. Sällskapet ger sig snart av och jag har stranden för mig själv. Det är bara en meter bred sandremsa, därefter är det gräs. På vattenytan är det en grön hinna så jag avstår från ett bad. Efter lunchen återvänder jag upp till grusvägen. Mittemot stigen till badet viker leden in på en stig över ett hygge.

Efter några hundra meter över hygget kommer jag åter till vägen. Här finns en parkering och information om Snogeholms strövområde. Det är ett relativt stort områder med  bl.a. strövstigar, grillplatser, och lägergård vid Raftarp. Från parkeringen följer leden en kort sträcka strövstigen parallellt med vägen., för att därefter överge stigen för vägen. Efter korsningen med an annan grusväg öppnar sig vyn över ett kulligt landskap, och man går på på en mjuk stig utmed stängslet till hagmark. Stigen är sandig, och används också som ridspår. Blåklockor njuter av höstsolen. Inne i hagen står ett fågeltorn, som är välbevakat av en flock kor. Leden lämnar hagen och svänger 180 grader in i granskogen intill hagen. Därinne ligger Raftarps vindskydd. i en liten öppning mellan träden. Vindskyddet ser välhållet ut. På håll kan jag höra röster, troligen från lägergården vid Raftarp. Jag går vidare genom skogen fram till vägen mot Snogeholm. I korsningen står ett utedass. Vägen kantas av tall, hagen syns till vänster med en liten men vacker våtmark i kanten. Jag kämpar uppför en svag uppförsbacke, och passerar genom en bokdunge. Det öppnar sig åt söder, mittemot en damm invid en gård  visas jag in på en stig i skogen. Två joggare med hund passerar snabbt. Löv och nötter regnar på mig.

Det är en kort men skön vandring på en beahglig stig genom lövskogen. Snart står jag vid landsvägen förbi Snogeholmssjön med sitt slott, som ligger intill vägen. Här kan man äta och sova gott, till ett relativt högt pris för min kassa, men så är det ju ett slott om än litet. Jag följer vägen norrut fram till grusvägen till Fiskarehus. Grusvägen kantas av ekar, på vilka det sitter en liten skylt med texten: "evighetsträd". Träden är gamla, "eviga", och tänkta som reservat för allehanda småkryp. Några kryp ser jag inte, ,men det kan bero på att jag ser dåligt. Jag håller tummarna för dem. Vid Fiskarhus är en parkering, några hus, och en båtbrygga. En man slänger sig från bryggan ner i vattnet, och dyker frustande upp igen. Frun som står kvar på bryggan fotograferar badpojken. Jag vilar ut en stund på en bänk och ångrar att jag inte tog badkläder med mig. Det är en hel del folk som är ute och vandrar i det fina vädret, några har provat fiskelyckan men lyckan verkar inte ha varit stor. Klockan på Snogeholms slott slår tre, det är dags för mig att återvända.

När jag går förbi utedasset till Raftarps vindskydd öppnas dörren och en kvinna kommer ut. Utanför vaktar en andra kvinna. Vid vindskyddet ansluter tre kvinnor till. Så jag har fem kvinnor som följer efter mig, glatt pladdrande och totalt ointresserade av mig. Strax efter Saxeröd blir det tyst. Helt tomt bakom mig! Konstigt, vart tog de vägen? Halv fem är jag åter vid bilen. När jag kör genom byn kommer de fem sakta gående vid musteriet. Det är inte samma spänst och intensiva pratande längre. På vägen hem stannar jag till vid Ilstorps kyrka från 1200-talet, då som tegelkyrka. Den är låst så jag får se på tornlösa kyrkan utifrån.

Läs mer>>
Sövde
Strövområde
Skåneleden Sjöbo
Snogeholms slott