Vandringar i Sareks nationalpark och dess omgivningar, 1981-2007
| 1981 | 1982 | 1985 | 1986 | 1987 | 1990 | 1991 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2007 |
Dag2: 17 juli, Raivojåkkå - Vakkotavare, 20 km
Det är ännu varmare idag, det måste vara över tjugo grader. Ovanligt för att vara i Sarek, men vi är förstås inte i Sarek. Jag måste med bussen från Vakkatovare 18.50, så vi kan inte sitta och slöa med vyn mot Sarek. Vi lämnar vår torra plats, solen kommer åt och den har hunnit torka upp. Marken i övrigt är blöt av smältvatten. Vi går så mycket vi kan på snöfälten. Snöfälten blandas med ängar med gräs och smörblom. Våren är här, sommaren annonser sig. En äng är helt gul av blommande smörblom, med Akka i bakgrunden är det vackert som en kvinna. Vi håller oss på tusen meters nivån i riktning mot en höjd på 1054 meter, som är utan namn på kartan. Det finns ändå ett toppröse som vi bättrar på. Vi skulle haft skidor med oss, på höjdens sluttning är ett flera kilometer långt snöfält som sträcker sig fram till den lilla sjön i dalen nordöst om höjden.

I öster framträder fjället Nieras. Snöfältet slutar vid sjön, som ligger in dal där solen ännu inte lyckats smälta all snö och is. Bäcken, Lapsejåkkå, transporterar mycket vatten men den är grund och bred, den är inget hinder. Efter sjön är snöfälten färre och mindre, efterhand som vi går ner på lägre höjd. Vi stannar på en vacker äng vid Lapsejåkkå. Det är dags att skiljas. Min vän slår upp tältet, för att i morgon fortsätta mot Nieras. Jag ger mig av mot Kungsleden, som är några kilometer bort. Jag går på sköna ängar, passerar en del bäckar varav en är djup. Jag får ta en liten omväg för att ta mig över. Efter en timme är jag framme på Kungsleden. Jag följer leden söderut mot Vakkotavare. Stigen ner till Vakkatovare går brant ner genom björkskog. Det måste vara halt när det regnar. Idag är det sol och jag kan njuta av den vidsträckta vyn. En bäck följer mig ner. Jag skyndar på stegen den sista biten, jag får inte missa bussen. Jag kommer fram i tid. Stugan är tom, jag sätter mig och vilar de minuter som återstår till dess bussen kommer. Jag är åter i Ritsem. I morgon flyger jag hem.
Rájvotjåhkå

Varátjåhkkå

Österut