Hässleholms kyrka

Skåneleden Nord-Syd Finja by - Hässleholm 8 maj 2006

Anslutande etapper: Finja kyrka - Dalleröd - Björkviken Finja kyrka - Sjörröd - Björkviken Nösdala - Hässleholm

Vid busshållplatsen står en man och röker, när bussen till stan kommer knäpper han iväg den rykande fimpen. Det är mycket folk på tåget till Hässleholm, men jag lyckas hitta en sittplats. I Hässleholm byter jag till bussen till Finja. Jag går av i Finja by och ser mig om. I korsningen där skåneleden går mot Hässleholm är det boxerträff, alla hälsar vänligt. I korsningen är också något som verkar vara en affär, enligt en äldre man fick den lägga ner förra året. Jag ger mig iväg österut på en grusväg. Till vänster om vägen är det en risig barrskog, akobm den ligger hus. Mullret från trafiken på 21an bryter igenom lärkans sång. Söderut öppnar sig fälten, därbortom skymtar Finjasjön. Vägen svänger nittio grader, till vänster har jag nu en hage. Vägen går in i en lövskog med vitsippor. På en kulle finns rester av skyttegravar, rester från Hässleholms tid som regementsstad.

Vid bron över Almaån viker jag av på anslutningsleden till ringleden runt Finjasjön. Stigen följer ån, först på ena sidan genom lövskog, den byter sida vid en gångbro, och går sedan genom gräset utmed ån. Intill är en bokskog med vitsippor och en uppkörd stig, kanske en endurobana? Det finns ju en klubb i Hässleholm. Vid anslutningen till Finjasjöleden är en skjutbana, även den en rest från regementstiden. Den ser ut att användas fortfarande. En buss full med civilister kör iväg, de har väl varit på studiebesök. Jag återvänder till grusvägen och går fram till Mölleröds kungsgård, och slottsruin. Där finns en informationsskylt. Den byggdes omkring 1580, hade sin storhetstid under Beate Huitfeldt 1586-1626, och brändes av danskarna i augusti 1678. Nu återstår rester av murarna, som just i förstärks av jobbare som upplyser mig att det sker inom "Gröna Jobb" projektet. Murarna är stablia nog för mig att sitta på en stund och fantisera om hur det kan ha sett ut på Beates tid.

Virkesupplaget bakom ruinen är av sent datum, från stormen Gudrun förra året. På andra sidan vägen är två stenlängor, leden fortsätter mellan dem. På en smal skogsväg går jag förbi några ståtliga ekar. Därefter blir det en stig omgiven av björk och bok. Vid en smal bro över Almaån svänger leden och blir en upphöjd stigväg, Vårgrönskan gliser om träden. Jag passerar en granplantage, och därefter en bokdunge med vitsippor, och kommer ut på en skogsväg. Oh, vilken kör av fåglar. Vid vägkanten är det ungbjörk, längre in bokskog. En markering visar in leden. Men var är stigen? Det är risigt och kalt, och blött. En groda räddar sig i sista stund från att bli ihjältrampad. Det är bara 50 meter, sedan är jag på endurostigen igen. Stigen blir bättre när den överger enduron. Efter en kort vandring på en skogsväg kommer jag fram till en granskog.

Ett elljusspår korsar vägen, och leden följer spåret in i granskogen. Jag letar en stund i den mörka granskogen efter en gammal bok som ska finnas här, men hittar ingen. Spåret lämnar granskogen, jag går upp på en bokbevuxen kulle intill spåret och vilar ut på en stubbe. Fjolårsgräset ligger torrt och slickat mot marken. Det regnar bokbladshöljen. Några bofinkar hoppar framför mig på stigen när den åter går genom en grandunge. Svettiga joggare passerar då och då. Jag viker av från leden och in på en stig som förr ledde ner till en järnvägsövergång. Övergången är borta, men en tydlig stig visar att folk fortfarande passerar över järnvägen här. Detta är min barndoms stigar. Granen är borta, där den stod är det helt kalt. Troligen är det stormen Gudrun som varit framme här också. Bokskogen står kvar. Jag återvänder till min led. Det är småkuperat genom bokskog, en vacker stengärdsgård försvinner in i skogen.

En fråga hänger från ett träd: I vad finns C-vitamin? a) mjölk och smör; b) kakor och godis; c) frukt och grönsaker;. Jag funderar på saken medan jag går mot Hässleholmsgården, en fin gammal herrgård. I en av ladulängorna finns ett vandrarhem. Bakom gården ligger vindskyddet, som är upptaget av en skolklass. Jag går in i skogen bakom vindskyddet och sätter mig på ett stengärde för att äta lunch. Det prasslar bland löven, en mus smiter in i ett hålrum i stengärdet.  Från gården går man på en asfalterad väg med en allé, över landsvägen, förbi Hässlegårdens golfklubb, en brandstation, och sedan på cykelstig under järnvägen. Där lämnar jag leden och går över backen in till Hässleholms centrum. Hässleholm är en liten storstad med tre avenyer. Mittemot Stortorget, vid första avenyen, är Bjärners där jag tar en kaffe. Överst på avenyen tronar stadens kyrka.

När jag kommer hem kommer jag på svaret på frågan och äter två apelsiner.