Vandringar i Sareks nationalpark och dess omgivningar, 1981-2007
| 1981 | 1982 | 1985 | 1986 | 1987 | 1990 | 1991 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2007 |
Dag3: 22 augusti, Ritsem - Spietjaujåkkå, 13 km

Som alltid blir sömnen dålig när man har en "tidig" tid att passa. Halv sju går vi upp för att koma med båten 7.15 till Änonjalme. Biljetten kostar 55 SEK, för det får vi en halvtimmes behaglig sjötur. Akkajaure är en reglerad sjö, skapad för att ge elektricitet i kraftverket vid Suorva. Båtbryggan ligger på räls för att kunna följa vattenståndet. När nivån är låg är det långt att gå på de blottlagda stenarna, vi balanserar istället på rälsen. Vi följer leden genom en lågvuxen björkskog upp till Akkastugan. På håll är Akkajaure en vacker sjö. Vid stugan äter vi en försenad frukost. Mätta fortsätter vi på Padjelantaleden. Vi har gått den flera gången, den känns som en transportsträcka. Fram till bron över Vuojatätna är det genom fjällbjörkskog, stigen är rätt så stenig på några ställen. Vuojatätno är lika mäktig som vanligt, och det kittlar lite i magen av att gå över på bron. Efter bron är det brant uppför från bron, därefter en bra stig genom omväxlande öppna vyer, fjällbjörkskog, och förbi myrar. I öster reser sig Akka majestätiskt. Vid broarna över Sjnjuftjutisjåkkå och Spietjaujåkkå är det frodigt och träden högre. Vi slår läger vid Spietjajåkkå. Min vän somnar direkt, jag tar ett bad i jåkken. Medan jag står där naken, börjar det det ösregna. Det blir en rejäl dusch. Mina kläder, som jag prydligt lagt på marken, blir blöta. När min vän vaknar vid halv åtta väntar kassler med rotmos. Det småregnar hela kvällen.

Ritsem

Myr