|
Först solsken, sedan är det ombytligt väder, från
duggregn till ett lätt strilande. Vi följer Alep
Sarvesjåkkå, och tar en paus på ett ställe
där den har skurit ner sig i en ravin. Rissajåkkå
är ett lätt stövelvad. Hela tiden är det
lättvandrat på gräs. Vi lämnar
Sarvesjåkkå där den kommer från Sarvesvagge.
Vädret gör att vi går upp mot Njåtjosvagge, vi
hade funderingar på att gå genom Jeknavagge. Vid de
små sjöarna Tjågnårisjauratj och Skiejakjauratj
är det några fina gräsytor. När vi kommer upp
på krönet mot Njåtjosvagge är det en
fantastisk vy mot de långsträckta sjöarna i övre
Njåtjosvagge, och med de branta fjällsidorna. Det är en
vacker dalgång. Regnskyar drar genom dalen. Tsatsa ser ut som en
chokladtopp med rännilar av grädde. Det är bara sex
grader varmt och en isande vind drar fram. Vi följer den
östra sidan av dalen, den naturliga sidan om man ska via
Säkok till Kvikkjokk. Den västra sidan lär också
vara mer svårgången. På vår sida är det
bitvis stenigt, nästan blockmark på sina ställen, halt
och sörjigt efter regnandet. Men det är ändå
mestadels relativt lättgånget. Små bäckar faller
graciöst längs fjällsidorna. Efter sjöarna är
ett mäktigt vattenfall. Där nedanför är en fin
gräsplätt. Vi kasar ner på en snölega till foten
av vattenfallet. Gräsmattan är mjuk och skön, där
slär vi upp tältet. Med
dånet från fallet äter vi makrill i tomatsås.
|