Vår plan är att gå till Skierfe och därifrån över Jåkåtjkaskalako och ner till Sitojaure nedanför  Tjålle, och därefter till Rinim. Skogen vid sjön ska vara besvärlig så vi hör med stugvärden om det är möjligt att bli hämtade ungefär i höjd med Tjålle. Det sker transport av turister nästan dagligen mellam Rinim och stugorna, så om vi ställer oss på stranden och vinkar så kan vi få skjuts om det finns plats och någon ser oss. Vi får se vad som händer.  I dag får vi båtskjuts över sjön till Kungsleden. Första delen är genom björkskog, därefter en stigning upp på kalfjället på Njunjes. En kall kylig vind möter oss. Innan nedstigningen mot Aktse, och strax efter Tåresåive, viker vi av med siktet mot Skierfe.

Höjden på Skierfe är inte imponerande, 1179 m.ö.h. Men det är en nästan 600 meter vertikal vägg ner till Rapaätnos delta mot Laitaure. För oss som kommer från Njunjes är höjdskillnaden inte så stor. Ansträngningen att gå upp på toppen är minimal. Det finns inga besvärliga hinder, även om det blir lite stenigt på slutet. Vi lämnar våra ryggsäckar halvvägs, och försöker komma ihåg var vi lägger dem. Vyn från Skierfe tar andan ur en, den är precis så hänförande som det har sagts. Rapadalen i väster, deltat nedanför oss, och den öppna utsikten österut. Sevärt. Vi tar lunch och njuter av solskenet som för en kort stund besöker oss. Vi återvänder, och letar reda på ryggsäckarna, som vi missar med 100 meter. Inte så illa, men kunde varit bättre. Vi vandrar mot Jåkåtjkaskalako. Mörka moln tornar upp sig. Det är dags att leta efter tältplats, i närheten av Skierfe är det för stenigt för vår smak. Vi söker oss mot Abmojåkkå, där vi till slut hittar en bra plats vid en mindre bäck. Det är  i sista minuten som vi kryper in i tältet, regnet börjar falla.