Vandringar i Sareks nationalpark och dess omgivningar, 1981-2007
| 1981 | 1982 | 1985 | 1986 | 1987 | 1990 | 1991 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2007 |
Dag6: 2 augusti, Ruotesvaratj - Sierkavagge, 9 km
Vi följer våra fotspår norrut från i går, och korsar åter bäcken vid vattensamlingarna. Vi håller riktning mot den jetliknande utbuktningen från Kisuris, detta för att gå in i Sierkavagge. På vägen passerar vi några breda och grunda bäckar från Låutak. Vädret är bättre än i går, vi kan nästan se toppen av Kantberget på andra sidan Ruotesvagge. Niak, utposten norrut, har en liten hatt på sig. Från mynningen av Sierkavagge kan man se in i Niakvagge, den lilla dalgången söder om Niak, där glaciären Niakjekna skymtar. Skulle vara intressant att någon gång passera där.

Medan vi står och ser oss om bryter solen fram, vi njuter så länge den behagar visa sig. Det dröjer inte länge innan den döljs igen. Sierkavagge är inte den mest spektakulära dalen i Sarek, men trevlig. Lättvandrad, med de mjuka kullarna i Låutak i söder och Kisuris sydsluttning i norr. Det verkar relativt enkelt att gå upp på Kisuris från Sierkavagge. Vi går på den norra sidan av dalen, vårt mål är att runda Kisuris och fortsätta upp till broarna på Padjelantaleden. Vi passerar den obetydliga sjön som är Sierkajåkkås ursprung. Jåkken flyter västerut, på vägen växer den och kan nog vara ett besvärligt hinder när det är mycket vatten. Halvvägs genom dalen hittar vi i en fin tältplats vid jåkken. Dimman lägger sig, omfamnar oss. En magisk kväll.
Östra Sierkavgge