Vandringar i Sareks nationalpark och dess omgivningar, 1981-2007
| 1981 | 1982 | 1985 | 1986 | 1987 | 1990 | 1991 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2007 |
Dag10: 7 augusti, Ritsem - Hem, - km

Tre gånger är jag på toaletten under natten! Jag är störig. Jag går upp sju, min kamrat tar sovmorgon, men han vaknar i tid för att hinna med frukost och packa innan bussen till Gällivare avgår 10.30. Natten har varit mulen och regnig, jag vet det efter mitt spring på toan, men nu klarnar det upp och dagen blir vacker. Bussresan är tröttande för min ännu ömmande rygg. Uppehållet i Kebnats är uppiggande och underhållande. Två unga kvinnliga spelmän står i fören av STFs båt M/S Langas och spelar folkmusik på fiol. Antagligen är det spelmansvecka på Saltoluokta fjällstation. Solen skiner och folk är på gott humör. Ett bekant ansikte dyker fram ur folkvimlet, förvånade hälsar vi. Han berättar att han är ute på Kungsleden vandring. Klockan två är vi framme i Gällivare, och den vanliga proceduren: beställer taxi till flygplatsen, lämnar bagaget i förvaringen i turistinformationen, och äter middag på kinesrestauranten. Som efterrätt tar vi en glass vid fontänen på torget där vi studerar ungdomar som spelar basketboll. De är duktiga. Flyget går 16.45, för första gången vill de att jag ska checka in min vandringsstav. En diskussion pågår om två stora kartonger. De är för stora för att passera genomlysningen, så de måste öppnas för närmare undersökning. En SAAB-2000 flyger oss utan missöden till Arlanda. Vi hinner med en pizza innan vi lyfter mot Sturup. Piloten sänker oss mot Sturup i sena skymningsljuset. Därnere glider Ringsjön, Krankesjön, och Vombsjön förbi. Det är otroligt vackert. Planenligt sätts hjulen på marken 21.30. Parkeringen kostar 510:-!! Då är det lönt att ta taxi istället. Jag kör hemåt i en fridfull sommarskymning. Katten är inte hemma och välkomnar mig, lite besviken blir jag. Jag lockar på henne, men hon dyker inte upp. Hon har väl viktigare saker på gång. I hallspegeln ser jag en rufsig och orakad varelse. Min väns jämförelse med grottmänniskan var inte helt fel. Jag tröstar mig med att vågen visar 2 kilo mindre än förra gången. Efter en halvtimme kommer katten lugnt gående. Först är hon lite avvaktande, är det du? Lukten stämmer inte. Hon låter sig övertygas och hon spinner välkomnande. Till slut tycker hon att det får vara nog, och försvinner åter ut till sommarnattens äventyr.

Spelmän vid Kebnats

Katten