Vandringar i Sareks nationalpark och dess omgivningar, 1981-2007
| 1981 | 1982 | 1985 | 1986 | 1987 | 1990 | 1991 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2007 |
Dag2: 30 juli, Ritsem - Viejevagge N, 7 km

Förmiddagen är en lång väntan fram till klockan två, då helikoptern ska ta oss till Staloluokta. Vi packar för vandring, städar rummet, köper en glass i butiken, och pratar en stund med en gammal same från Vaisaluokta. Han har varit fjällförare, och berättar om tysken som försvann i en glaciär på Ahkka. Många år senare hittade man benrester från honom, de är nu begravda på en udde nedanför Ahkka. Ritsem var under vattenrallarnas tid en stor ort, mer än fyra tusen bodde här, och det fanns post och affär. När vi var här första gången 1981 syntes inget av det, men det fanns kvar en byggnad med restaurant. Även den är borta, och Ritsem är en ganska tråkig plats, som finns till som en mellanlandning inför en vandring. Helikoperplattan finns på tredje vägen till höger när man kommer från vandrarhemmet. En tydlig skylt visar in oss. Med på helikoptern är vi, den nya stugvärden i Låddejåkkå, och två unga flickor som ska vandra Staloluokta - Ritsem. Helikoptern blir full, vi får ha en del av bagaget i knäna. I Staloluokta går vi till "shoppen" och köper rökt renkött till kvällsmaten, egentligen ville vi ha rökt fisk men det måste man beställa i förväg. Klockan tre går vi över bron, och följer leden mot Staddojåkkåstugan. Vi vinner höjd, och utsikten över Virihaure är som vanligt oslagbar. Framför oss har vi vid horisonten "baksidan" av Sulitelma, en vacker bakgrund till vattendraget vi har i blickfånget. Det är frodigt med fibblor, gullris, pyrola, och smörblom.De få vandrare vi möter är alla kvinnor. Strax innan bron över Viejejåhkkå går en tydlig stig in mot Viejevagge som är vårt första etappmål. På sluttningen finns lågvuxen vide, högre upp är viden högre och tätare. Stigen leder en rätt genom buskaget och över vattensjuka områden upp till vaggens mynning. Här är jåhkken  från dalen bred och grund, man skulle mycket väl kunna gå torrskodd över. Innan den brer ut sig är den en kaskad av skum när den faller nerför i en ravin. Kvällen slutar med en vacker solnedgång bakom bergen på andra sidan av Virihaure. Själva sjön är inte synlig från vår tältplats. Min vän har sin mobiltelefon med sig, den får ingen förbindelse. Vi ska testa varje dag.

Mot Viejevagge

Åt sydväst

Vy mot Virihaure

Tältplatsen