Jag har under den sista veckan av år 2004 redigerat och renskrivit dagboken från årets fjällvandring. Det har inte bara varit med de vanliga naturbilderna framför ögonen, utan också med de fruktansvärda bilderna från naturkatastrofen runt Bengaliska viken. Jag har stor respekt för naturen och alla dess fenomen, som ibland kan vara katastrofala för oss. Naturens lagar kan vi inte ändra på,  men vi kan bli bättre på att förutse händelser och skydda oss mot följderna när vi drabbas.

Naturen i sig är inte grym. Det är bara människor som kan vara grymma, vi kan göra medvetna val och förutse följderna av det valet. Missbruk av denna förmåga orsakar otaliga katastrofer och enormt lidande genom krig, miljöförstöring, fattigdom, terror, etc. Bara människan själv kan förhindra det. Vi har ett gemensamt hem på en egendomlig liten planet vid en ordinär stjärna, i en ordinär galax, och kanske även ett ordinärt universum. Vi har inget annat, och måste gemensamt vårda det hemmet.

Min nyårsgäst har cyklat hem. Den sista låten på Rolling Stones Voodoo Lounge har tystnat. Nyårssmällandet har slutat. Katten har kommit fram från sitt gömsle längst in under sängen, dit hon flydde när smällandet började. En stund för eftertanke.

Nyårsnatten 1 januari 2005
Ulf