A ger sig av vid nio. Jag strosar runt på tältplatsen i det
vackra vädret. Fotograferer lavar på stenar, ingen om aning
om vad de heter, och blåbär på marken. Nu när jag
är allmänbildad försöker jag studera odon och
blåbär. Odons blad är nätådriga,
blåbärens fints sågade. Lavar vet jag inte heller
mycket om, bara att de är ett samboskap mellan svamp och alg.
Vackra är de. Strax innan lunch strosar jag åter mot bron.
En person kommer gåendes på leden från Ritsem, han
verkar välbekant. Det är min vän K. Trevligt att
träffa honom. Han mötte A, så han visste att jag
är här. Vi äter lunch innan han fortsätter.
Följer honom en bit på leden. Han ber mig ringa J och
säga att allt är bra. Vinkar av honom i höjd med forsen
i Kieddejåkkå. Varje gång jag passerat här
på leden har jag tänkt att man skulle gå ut och
studera forsen. Nu tar jag tillfället att göra det. Det
är inte så långt dit.
Jag får slå mig fram genom ett 50 meter brett stråk
med manshögt vide och kärr. Sedan är det en kort
sträcka över en hed. Sedan står jag vid mitt sedan
länge efterlängtade mål. Det är mäktigt,
skummar och yr. Det är inga större fall, men forsen är
lång. Måste sitta ner och njuta av fors och utsikten mot
Virihaure. Tiden går, ovädersmoln börjar beslöja
solen. Dags att återvända, ska med helikoptern tillbaka
ikväll. Jag kämpar mig åter genom videsnåret. Ett
felsteg, ryggen skriker. Går upp på en höjd med
klippor och vy mot forsen i hela sin längd, bakom reser sig
fjället Alatjåkkå. Ett annat av mina mål, som
jag trots försök inte uppnått ännu.
Vandrar sakta
till Staloluokta. På en spång vilar en vacker
trollslända. Vingarna dallrar till och den flyger graciöst
iväg.
I stugan pratar jag med tresällskapet om krutgubbar i
fjällen. De berättar om drinken några krutgubbar drack
varje dag, C vitaminbrus, gin, och fjällvatten. Det höll dem
igång. Något för mig med mina krämpor, det enda
jag inte har är gin. Ryggen känns, videsnåret var nog
inte så nyttigt. De festar på whiskey.
Det danska paret med två barn, som var med samma båt som A
från Kvikkjokk, ska också med kvällens helikopter. I
väntan har de skollektion med barnen. Molnen tätnar. Det
duggar så smått när vi väntar på
helikoptern, som är i tid. En skymningstur strax under molnen.
Barnen tittar förtjusta ut. Försöker hitta Ks tält.
Han skulle tälta vid bron över
Pållaurjåkkå. Tror jag ser det, tar en bild över
området. (K säger senare att det inte är hans tält
som jag trodde). Vi flyger över Fästajaure, ner via
Riggåivejåkkå till Tarraluoppal. Tycker mig se
platsen vi tältade vid 2003 invid jåkken. Från
Tarraluoppal tar vi denna gång vägen över sjön
Puoites till Tjuoltvagge. I regndiset ser jag Tjuoltakårså.
Fjällbjörkarna börjar få sin höstpalette.
Från helikopterplattan är det en tråkig asfaltvandring
till fjällstationen. Gnöl och aj. Hårt underlag
för ryggen. Får rum 8. Efter en enkel kvällsmat blir
det en öl och mandelpotatischips i utkiken. Får en trevlig
pratstund med en vandrare och båtföraren. Ute regnar det,
Det vräker ner. Jåkken mullrar, ljudstyrkan tilltar, snart
ryter den,
Länkar
|