Vandringar i Sareks nationalpark och dess omgivningar, 1981-2007
| 1981 | 1982 | 1985 | 1986 | 1987 | 1990 | 1991 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2007 |
Dag5: 22 augusti, Jeknavagge - Sarvesvagge, 9 km

Molnen döljer himlen och fjälltopparna, men passet i Kaskavagge mellan Skaitetjåkkå och Unna Stuollo syns. Det är bra nog för oss. Vi går över bäcken från Jeknajaure vid dess utflöde. Vattnet är kallt, men det är ett kort stövelvad. På andra sidan bäcken är det ännu stenigare. Vi sneddar uppför den allt mer steniga slänten mot Kaskavagge. Det ligger ett stort snöfält långt ner på sluttningen vilket gör det lättare att gå. Det går stadigt uppför utan några branta partier. Utanför snöfältet är det bara sten. Bakom oss har vi en fin utsikt över Jeknavagge, även idag är Jeknajaure gråkall. Molnen hastar längs fjällsidorna. Snöfältet finns hela vägen upp till passhöjden. Däruppe är det snöfritt, men det är packad sten istället så det är ändå rätt lätt gå här. Framför oss framträder efterhand Tielma på andra sidan Sarvesvagge. Ett annat snöfält tar vid. Den vita snön, det gröna Tielma, och den grå skyn skapar en fascinerande utsikt.

Hela vägen fram till platsen där Kaskavagge möter Kaskasvagge kan vi gå på snöfältet. Jåkken i Kaskavagge är gömd under snön, vi kan höra ljudet av den. Snöfältet krymper, blir till en smal tunga, för att upphöra innan jåkken från Lulep Stuollo. Jåkken har skapat en djup ravin, lyckligtvis är det en snöbrygga över den. Bryggan ser instabil ut, den är bara en meter tjock och någon meter bred. Vi tvekar en stund, men ser inget lättare sätt att ta oss över. Den håller. Den skarpt V-formade Kaskasvagge är bitvis besvärlig, man går på skrå på den branta sluttningen. Det är bäst att inte ramla, det är inte mycket som hindrar ett fall på tio meter ner i jåkken. Efterhand får vi också ta oss genom en hel del vide. Det är tröttande att gå på skrå genom videt. Det är sen eftermiddag när vi kommer ner i fjällbjörkskogen i Sarvesvagge. Längs Sarvesjåkkå finns flera fina tältplatser, vi följer jåkken en kilometer nedströms där vi slår upp tältet i en vacker glänta. En älg tittar misstänksamt på oss, simmar över (snarare kliver) Sarvesjåkkå, och försvinner in i skogen på andra sidan. Vi skyndar oss att göra oss hemmastadda. Jåkken sjunger vaggvisor.

Upp i Kaskavagge

Kaskavagge

Mot Sarvesvagge

Kaskasvagge