Det är över midnatt och jag kan inte somna. Något saknas. Jag tittar efter
katten som så här dags brukar sova i mina knäveck. Men inatt är hon ute och
jagar. Det finns bara en sak att göra. Jag öppnar dörren och ropar på
henne. Hon kommer snart fram från ingenstans i mörkret, och hon
undrar vad det är som är så viktigt. Jag berättar om mitt sömnproblem,
och hon föreslår själv att komma in trots att det är en så fin
natt för jakt. När jag vaknar klockan fyra har hon gett sig av. Jag
hatar dessa tidiga mornar. Jag lämpar in min ryggsäck i bilen och kör de
tre milen till flygplatsen på morgontomma vägar. Jag parkerar bilen
på långtidsparkeringen. Min vän väntar vid gaten där planet till
Arlanda flyger kvart över sex. På Arlanda byter vi plan till Gällivare
där vi landar elva. Flygplatsen är en bit utanför Gällivare och det
går ingen buss in. Man får antingen gå eller åka taxi. Vi ringer efter
en taxi. Vi lyckas med att av misstag beställa två. I Gällivare lämnar vi
ryggsäckarna på taxistationen och vandrar runt i samhället.
Det är inte tillåtet att ta med bränsle på flyget, därför måste vi hitta
någon som säljer rödsprit. Efter en del frågande hamnar vi i
färgbutiken vid hörnan Lasarettsgatan och Storgatan.
På Storgatan är också en kinesrestaurang där vi äter lunch.
Vi strosar tillbaka till järnvägsstationen där vi väntar på bussen till
Ritsem, busshållplatsen är precis utanför stationen. Några minuter innan
bussen ska komma, kommer en frontlastare och lyfter bort busskuren!
Efter lite efterforskning upptäcker vi att busshållplatsen är flyttad hundra meter
bort. Vi hinner dit innan bussen försvinner. Kvart i sex går vi av bussen
vid Suorva, där vi välkomnas av duggregn. Suorva är en vattenkraftsdamm, vi
följer grusvägen som går utmed dammen. Det var en gång en storslagen fors, vårt behov av
energi ändrade på det. På vägen passerar vi ett nybyggt vindkraftverk. Man
vill bygga fler. Varför inte, det kan inte vara mer störande än det redan är
här. När vi kommit över passerar vi renfållor i björkskogen, och följer
grusvägen så lång det går utmed sjön, letandes efter en tältplats. Där en del
bäckar kommer ner hittar vi en lämplig plats. Några mygg håller oss sällskap
under kvällsmaten, som vi äter under tiden mörkret faller.
|