Vandringar i Sareks nationalpark och dess omgivningar, 1981-2007
| 1981 | 1982 | 1985 | 1986 | 1987 | 1990 | 1991 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2007 |
Dag3: 23 augusti, Vuosskeljavrre - Lulep Gassavarasj, 15 km

En bekväm tältplats har gett en natt med god sömn. Solen visar upp sig mellan molnbankarna. Det mesta av molnen uppehåller sig borta vid Áhkká, det är ditåt vi ska idag. Halv tio korsar vi bäcken och fortsätter längs sydsidan av sjön. Vi har en kylig svalkande motvind. Det är ganska stenigt, här och där blockmark som sträcker sig från sjön och högt upp på sluttningen. Vi har börjat vinna höjd för att gå upp i passet mellan Tjårok och Tjievratjåhkkå. Det hade kanske varit enklare att gå vid sjön, men så här på håll ser allting smått ut. Där vi går blir det mer och mer av sten. Vi klagar inte alltför mycket, det är ändå rätt lättvandrat på stenarna. Det kunde ha regnat som gjort stenarna hala. När vi säger detta rusar en regnskur förbi utan förvarning, och alltför kort för att vi ska hinna få på regnställ. Blött blir det men det torkar snabbt. Där vi står har vi en bra vy över Átjeksjöarna. Det mesta av marken är stentäckt men det går ofta att gå runtom det värsta. Där bäcken kommer ner från Skanátjåhkkå står ett tält, en person står utanför. Vi vinkar till varandra. Bäcken rinner på en stenbädd ner till sammanflödet med bäcken från sjön 1074. Bäcken är grund och bara att stövla över. Söder om sjön 1074 är det ett blött gräsbevuxet område. Vi korsar över gräset och tar sedan lunch.

Styrkta av lunchen strävar vi oss uppför sluttningen till passet mellan Tjårok och Tjievratjåhkkå. Vi kommer upp på en platå där det är en relativt lättvandrad hed. I gattet mellan Tjårok och Tjievravárásj syns sjön 1040 och därbortom östra delen av Gássaláhko. Långt bort skymtar Áhkkájávrre. Den sista biten upp till sadeln mellan Tjievravárásj och namnlösa punkten 1274 får vi klättra på stora stenar utlagda som en jättes trappa. Häruppe är två små vattensamlingar. På andra sidan passerar personerna från tältet vi tidigare såg. Vi tar paus för att njuta av vyn mot Gássaláhko och Áhkká. Sluttningen ner till Oarjep Tjievrájávrre är mestadels lättvandrade fjällängar. Några får steniga partier och en del dvärgbjörk. Innan sjön passerar vi ett mindre kärr sedan är vi framme vid utflödet ur sjön. Det är stenigt runt och i bäcken, och den är rätt bred. Det är inte djupt, men den steniga botten gör det halt. Vi kommer över utan problem strax efter utflödet. Fortsätter genom ett kärr, förbi en liten sjö. På södra sidan av Lulep Gássavárásj är strimlor av blockmark, vi följer en av dem ner till en bäck. Bäcken är djup och bred. Vi följer den uppströms, den blir grundare och smalare. Vid dess ursprung hittar vi en fin tältplats. Bäcken är fortfarande så pass så vi kan ta ett sorts bad. Under kvällen sitter vi i solskenet och äter middag med topparna i Sarektjåhkkå och de vita glaciärerna framför oss.

Átjeksjöarna

Mot passet

Sjön 1074

Tillbakavy

Oarjep Tjevrajavrre och Ahkka

Tältplats